Stipendiater 2025

Här berättar stipendiat Marie-Louise Pauhlson och Erik Rosengren om sina konferensresor.

Namn: Erik Rosengren

Institution och befattning: Doktorand och Forskar-AT läkare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Arbets- och miljömedicin.

Jag presenterade min forskning med titeln ”Metal exposure in the lithium-ion battery industry: a pilot study in a large-scale recycling facility” som 3 minuters “speed-talk” och poster. Jag tror jag var ensam om att presentera ett projekt från litiumbatteribranschen på konferensen, det fanns några liknande exponeringsstudier ifrån andra branscher men epidemiologiska studier övervägde såklart. Det fanns flera intressanta presentationer som handlade om metallerna Nickel och Kobolt som används i litiumbatterierna. Jag hade intressanta diskussioner flera nya bekantskaper, bland annat en forskare som hade jobbat med värmebelastning vid omfattande användning av personlig skyddsutrustning, en fråga som också kan bli relevant i litiumbatteribranschen.

Utrecht var en trevlig stad med en föredömlig cykelinfrastruktur, konferensmiddagen hölls i en mycket trevlig miljö på ”Spoorwegmuseum” Nederländernas nationella järnvägsmuseum.

Jag är tacksam att jag genom ARMs stipendie fick möjlighet att åka på konferensen, det var mycket lärorikt för mig att både delta och presentera på en internationell yrkesmedicinsk konferens.

Namn: Marie-Louise Pauhlson

Institution och befattning: Doktorand och Leg. fysioterapeut/ergonom vid Arbets- och Miljömedicin, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet och Region Uppsala.

Jag hade möjligheten att delta i EAOWP, European Congress of Work and Organizational Psychology, som gick av stapeln i Prag den 21-24/5 2025. Titeln på denna konferens var “TRANSFORMING WORKING ENVIRONMENTS: CHALLENGES & OPPORTUNITIES”.

EAOWP är en konferens där forskare och kliniker samlas för att presentera och diskutera forskning om hälsa, arbetsmiljö och organisationspsykologi som genomförs vartannat år. Deltagare kommer från hela världen och konferensen har vuxit sig allt större under årens lopp. I Prag deltog runt 2000 deltagare och platsen som kunde hantera denna stora mängd besökare var O2-arena, belägen en bit från city-kärnan i Prag.

Programmet var välfyllt mellan 8.30- 18.00 varje dag med över 800 presentationer och innehöll många intressanta föredrag, postrar och keynotes. Det var upp till 10 parallella sessioner som pågick samtidigt som det fanns möjlighet att delta i workshops och besöka posterutställningen. Att välja i ett sådant stort utbud var naturligtvis svårt med så många intressanta och relevanta presentationer.

På torsdagen var det dags för mig att presentera min forskning med rubriken “Medarbetares upplevelser av arbetsgivarinvolvering vid planering av arbetsåtergång”. Det var spännande att hålla presentationen på engelska och svara på frågor. Jag fick fin respons och hade förmånen att träffa nya kollegor som forskar inom samma område internationellt. Det var även flera forskare från Sverige med på konferensen och möjligheten till utbyte av erfarenheter var stor, då det fanns gott om utrymme för umgänge i O2-arenan.

Prag är en mycket trevlig huvudstad i Tjeckien som ligger i hjärtat av Centraleuropa gränsar till Österrike, Tyskland, Polen och Slovakien. Det finns många fina sevärdheter i Prag som Karlsbron och Pragborgen. Något som var väldigt vackert var alla grönområden och parker som fanns runt om i staden. Trots att det var mycket människor så fanns alltid en möjlighet att sitta ned och vila och uppleva litet lugn bortom stadens larm.

Jag är väldigt tacksam över att ha fått möjligheten att delta i EAOWP med stöd av ARMS stipendium och kan varmt rekommendera såväl konferensen som kommer att gå 2027 i Lyon, Frankrike som ett besök i Prag.

Stipendiater 2019

Här berättar stipendiaterna Kristina Eliasson och Ylva Sjöström om sina konferensresor.

Namn: Kristina Eliasson

Institution och befattning: Doktorand och Leg. Sjukgymnast/ergonom vid Arbets- och Miljömedicin, | Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Jag deltog på ”10th International Scientific Conference on the Prevention of Work-Related Musculoskeletal Disorders” vilken förkortas till PREMUS. Konferensen samlar forskare och praktiker från hela världen för att presentera och diskutera forskning kring hur arbetsrelaterad muskuloskeletal ohälsa kan förebyggas.  Denna konferens genomförs vart tredje år och i år var den i Bologna, Italien mellan den 2-5 september. Temat för konferensen var: Från forskning till evidensbaserade hållbara interventioner och praktik.

Konferensen kändes ”lagom” stor för att erbjuda ett brett innehåll men även möjliggöra nätverkande. Programmet som pågick mellan 8.30- 18.00 varje dag, innehöll många intressanta presentationen, postrar och keynotes. Efter keynote-presentationerna varje morgon, följde tre parallella sessioner. Det var svårt att välja vilka presentationer man skulle lyssna på i de parallella sessionerna, då programmet innehöll så mycket spännande och relevant.

På tisdagen höll jag min presentation tillsammans med Gunilla Dahlgren, doktorand och ergonom vid Arbets- och Miljömedicin i Umeå. Vi presenterade vår forskning kring ett projekt om införande av medicinska kontroller vid handintensivt arbete. Vi fick bra respons på presentationen.

Bologna var en trevlig stad och konferensen var byggnaden ” Palazzo Re Enzo” mitt på det stora torget i Bologna. Detta palats är byggt på 1200-talet och har sitt namn från Enzio av Sardinen, som var son till kejsaren Frederick II. Han satt som fånge i palatset från 1249 fram till sin död 1272. Det var en mäktig byggnad, men tyvärr var akustiken i de stora pelarsalana inte så bra. Det var flera forskare från Sverige på konferensen och på kvällarna fick vi möjlighet att umgås, äta god italiensk mat och känna historiens vingslag i den gamla staden, som också är en av de äldsta universitetsstäderna.

Namn: Ylva Sjöström

Befattning: Doktorand vid Arbets- och miljömedicin, Örebro universitetssjukhus och MTM forskningscenter, Örebro universitet

ISEE, International Society for Environmental Epidemiology, arrangerade i år sin 31:a årligt återkommande konferens. Ett resestipendium från ARM gjorde det möjligt för mig att delta vid årets konferens, som hölls 25-28 augusti i Utrecht, Nederländerna. Konferensen samlade ca 1500 konferensdeltagare under temat On Airs, Waters, Places.

Innehållsmässigt spänner ISEE-konferenser över ett brett fält. Årets konferens innehöll en stor mängd forskning kring negativa hälsoeffekter orsakade av luftföroreningar. Även forskning kring stadsplanering och gröna miljöers betydelse för hälsan var framträdande. Flera plenarföreläsningar tog upp ojämlikhet i hälsa i urbana miljöer utifrån socioekonomiska aspekter.

För mig var det särskilt intressant att ta del av forskning kring hormonstörande ämnen och det fanns stor representation inom detta fält. Mycket av den forskning som presenterades därinom hade fokus på prenatal exponering.

Jag höll en muntlig presentation med rubriken Assessment of Preschool Children’s Exposure to Phthalates. Presentationen innehöll resultat från en delstudie inom ett forskningsprojekt om barns exponering för kemikalier i inomhusmiljöer. Jag redovisade uppmätta nivåer av ftalatmetaboliter i urinprover från förskolebarn. Studien visar på utbredd exponering för ftalater med samtliga analyserade ftalatmetaboliter uppmätta över LOD för alla deltagande barn. Statistiskt signifikanta skillnader ses för en majoritet av metaboliterna mellan prover tagna efter vistelse på förskola respektive ledig dag.

Utrecht bjöd på makalöst hög sensommarvärme samtidigt som konferensen innehöll diskussioner om klimatförändringar. Den festliga konferensmiddagen ägde rum i Spoorwegmuseums fantastiska lokaler mitt ibland tågnostalgi och retroglädje.

Jag är mycket tacksam för resestipendiet! Det var mycket inspirerande och intressant att få träffa och ta del av andras forskning och arbete för att bidra till god folkhälsa lokalt och globalt.

Stipendiater 2018

Här berättar stipendiat Albin Stjernbrandt om sin konferensresa till Seattle.

Namn: Albin Stjernbrandt

Institution och befattning: Doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin.

Beskrivning av aktiviteten och dess syfte: Jag deltog på 7th American Conference on Human Vibration som gick av stapeln i Seattle, Washington mellan den 12:e och 15:e juni. Konferensen lockade ett 80-tal forskare från bland annat USA, Kanada, Australien, Skottland, Sverige, Frankrike och Polen. Syftet med konferensen var att presentera de senaste rönen inom vibrationsskadeforskning.

Flera av symptomen som ses vid en vibrationsskada kan också framkallas av köldskador som t. ex. förfrysningar, och många av de personer som exponeras för vibrationer är också utsatta för kraftig omgivningskyla. Därför sågs ett tydligt tema där forskning från flera subarktiska områden presenterades. Bland annat hölls ett antal intressanta föredrag från en kanadensisk forskargrupp som studerat gruvarbetare och jordbruksarbetare i den rurala provinsen Saskatchewan. Det fanns flera likheter mellan norra Sverige och Saskatchewan vad gäller både exponeringsfaktorer och skadeutfall, och vi inledde diskussioner om ett kommande forskningssamarbete.

Konferensen inleddes tisdag kväll med en informell middag på konferenshotellet, Cedarbrook Lodge. Trots dess närhet till Seattles stora flygplats kändes hotellet som en undanskymd oas med fina trädgårdar och vandringsstråk. Konferensen var planerad som en enda session, vilket gjorde att alla forskare fick ta del av alla presentationer. Pauser och luncher var liberalt tilltagna för att möjliggöra nätverksbyggande. Programmet pågick från 08 till 18 varje dag och innehöll både muntliga presentationer om 20 minuter samt paneldiskussioner. Jag höll min presentation på fredagen och fick god respons från åhörarna. Mina data har i dagarna skickats in till tidskrift, och jag fick flera värdefulla synpunkter under konferensen som jag tror har förbättrat manuskriptet.

På kvällarna fanns ett flertal utflykter att välja mellan. Man kunde besöka Boeings flygplansfabrik, där arbetarna är kraftigt vibrationsexponerade eftersom flera flygplansmodeller fortfarande nitas ihop för hand. Fabriken inryms för övrigt i världens största sammanhängande byggnad. Det var en otroligt intressant och lärorik rundvandring, och väckte en idé om ett möjligt postdoktoralt kliniskt projekt på Boeings inbyggda företagshälsovård. I övrigt kunde man besöka PACCARs lastbilsfabrik, en testanläggning för vibrationsdämpande förarsäten (Clearmotion Active Suspension Seat) samt Boeings forskningslaboratorium (BARC lab). Det fanns även ett socialt program som bland annat innefattade ett besök på ett mikrobryggeri, men där jag dessvärre var förhindrad att delta.

Sammantaget överträffade konferensen mina förväntningar och gav flera uppslag till kommande forskningssamarbeten. Dessutom fick jag tillsammans med mina kollegor från Umeå universitet en möjlighet presentera vår forskning från norra Sverige inför en stor skara internationella forskare.

Här berättar stipendiat Viktoria Wahlström om sin konferensresa till London.

Namn: Viktoria Wahlström

Institution och befattning: Doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sektionen för hållbar hälsa

Beskrivning av aktiviteten och dess syfte: Den 15-17 oktober fick jag möjlighet att delta i 7th International Society for Physical Activity and Health Congress (ISPAH) i London. Denna stora konferens hade som mål att samla forskare, beslutsfattare och praktiskt verksamma inom området för fysisk aktivitet och hälsa från hela världen.

Programmet erbjöd intressanta presentationer och postrar. Förutom Keynote-presentationerna innehöll programmet sex parallella sessioner med muntliga presentationer med olika teman. Jag höll min muntliga presentation på konferensens andra dag, under temat ’Promoting physical activity in communities and workplaces’. Det var min första presentation på en internationell konferens, en pirrig men lärorik och rolig erfarenhet.

Dagarna innan konferensen passade vi på att turista i London – en härlig stad!  Jag är tacksam att jag fick delta i konferensen, som gav möjlighet att få presentera min egen forskning, men också ta del av den senaste kunskapen och knyta kontakter med andra inom samma forskningsområde.